I can see you, can you see me?

And in the ear of every anarchist that sleeps but doesn't dream 
We must sing, we must sing, we must sing.
-
igår var en dvala, jag promenerade runt i mitt kvarter, låg ute på gården och läste, hälsade på de fyra pojkarna som lekte och slogs i rutschkanan.
somnade in tidigt till en film
vaknade av en man på gatan utanför som verkligen inte ville kräkas, men han verkade vara tvungen. han höll emot och hans kväljningar blev till kvävda skrik.
det kändes som han höll på i timmar, men så länge var det nog inte.
väcktes av ett telefonsamtal i natten, ingen ide att försöka kommunicera med mig när jag sover, jag är inte bara otrevligare än vanligt, jag förstår inte.
idag ska jag jobba igen
ett kvällspass
det är långsamt, men ändå trivsamt
-
det är nog bäst att ingen försöker få något vettigt ur mig idag heller
huvudet är för långsamt
snart är jag på en festival i en skog
ska dansa över ängarna
sista timmarna av tonår

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0